Vilken promenad. Var ute i ösregn. Möte en arbetskamrat med hund som tyckte jag var så duktig som kämpade. Frågade om jag inte hade problem med foglossningar. Något som inte ens slagit mig. Shit. Tänk om jag får det. Då blir det inte inga rundor. Behöver ju dem. Såg en tjej på mamma gruppen igår som hade dessa problem och hoppade på kryckor. Fattar vilken tur jag haft än så länge. Hoppas turen håller i sig. Men när jag gick där i skogen i ösregnet så kom tanken att vänta barn är som att vara en känguru. Fast skillnaden är ju att dessa underbara djur kan ta ut sin unge ur sin påse. Det kan inte jag.... Men jag vill. Jag vill sitta i mitt hus uppkruppen i soffan och mysa med min bebis. Bara det att huset är inte klart och bebisen inte född. Så jag får fortsätta vara känguru ett tag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar