AfterBeach..

Jobbets AB avslutning blev kanske nog om ännu blötare än en tur med Flumride på Liseberg!!! Jag tog mig dit nykter för att endast höra Peter Jaworowski från gamla The Boppers. Typ skivan som spelades i alla hem 1991, spelades nog lite extra mycket hemma hos oss.. Åt till AB, galet mycket folk och Haaks trodde regnet var en bluff. Sedan kom det. Folket stod kvar.. En spann som tidigare var full med öl funkade fint som paraply.. 

Jag satt en stund med min BFF på berget och hennes barn och tittade ut över folkmassan..

Efter Haaks kom Time Maskin, ett grymt coverband om jag får säga det med egna ord. Aldrig hört, men alltid kul med något nytt i den kategorin eftersom jag jobbar med det jag gör.. Sedan piskade regnet in mot scen. Det blev tvunget att rodda om, men han kom.. Peter kom gåendes rätt emot mig i gången mot scen. OMG! Vad liten han var. Som en mini Elvis. Nu vet jag inte Elvis längd.. Ni får gubbgoogla själva! Och så rev han av min favorit His last flam.. Någon annan låt där han tyckte vi skulle sjunga och klappa samtidigt. Och det eviga tjatet om en boppers låt.. Han lät lite lagom bitter över det.. Oj! Men Kissing in the moonlight kom. Efter det gick vi eftersom jag lovat köra hem efter två och lyckades få tre låtar.. Regnet gjorde det kallt och mina vänner ville hem. Då hör man PJ säga..

-Rockat i 37 år och ni är den bästa publiken.. 

Amen, den hördes ju igenom lilla du att du inte mena.. Alla musiker säger så, men det är väl bra om man lägger i lite feeling i orden. Fast jag älskar din röst iallafall Peter. Och nog var vi toppen vi som stod ut till hans ankomst på 3,5 h i regnet!!!!!!! 

Åkte hem till finaste vännerna för ost och kex.. Massa godis och min Peter fick dricka och gå ut. Jag tog lilleman hem. Mys. Kändes som höstmys❤️