Dagens born to be mama och tankar kring elaka människor.....

Alla tjejer som har en blogg gör det, så imorse när jag kom från jobbet så blev det en i trapphuset. En Dagens.....

Jacka/ Peters gamla jacka som han en gång glömde i St Antons på en bar. Hämtade den dagen efter med en udda beskrivning om vad som fanns i fickan....
Kofta/Älsklingskofta från Gina
Kängor/Något dyrt och varmt märke på M. Skitbra!
Jeans/HM mama
Jeansskjort/Peters från HM
Mössa/HM
Halsduk/Hm och Gina

Lånad bild från mama.nu

Började läsa Anine Bings mama-blogg innan jag själv blev gravid. Tycker att hon har en rolig inspirerande blogg. Den handlar om livet som mama, musiker och modell. Därför en del mode också. Jag älskar hennes stil. Men igår så tog hon upp detta:

Anorexia?: Ok, jag vet inte riktigt hur eller var jag ska börja. Men känner mig riktigt ledsen av alla påhopp jag fått idag. Eller alla o alla, men det räcker med dom jag fått. Att bli anklagad för att ha...

.. vilket gör en ledsen att läsa. Hur kan människor slänga ur sig sådana elak kommentarer. Att säga att en annan människa har Anorexi gör ju inte bara den personen ledsen utan även hennes nära och kära. Anine må vara smal. Men i mina ögon ser hon både glad, lycklig och sund ut. Som chokladälskare så älskar man hennes tips på just CHOKLAD! Man får ingen känsla av ät störningar när man läser hennes blogg. Så varför håller folk på!!!? Ok smal är hon och jag är tjock- Alla är vi olika!!!! Hon kämpar med att gå upp efter sin graviditet(som hon skriver) och själv kämpar man med att inte gå upp allt för mkt men ändå vara härligt gravid tjock (märk..ingen bantning här inte.. Åt just pytt i panna med ägg:)

Tränade crosstraning i 6 månaden.

Själv har jag som hon fått elaka kommentarer. Fast av ett annat slag. För typ 1-2 år sedan började jag gå mer regelbundet på gym. Pass och rent gym. De började med att livet inte kändes så kul i Fjällbacka.  Bara jobbbade och sov. Gick på promisar, men det fattades något. Min sambo Peter märkte ju också att det inte var bra. Så han föreslog Fjällbacka Hälsan´s gym. Och det var klart att det var träningen som saknades. Efter bara några veckor så märktes det att jag mådde bättre. Fick rutiner och gick på det mesta. Dubbelt ibland. Träningen gjorde mig glad och väl mående. Men mitt sätt att träna fick det att sticka i folks ögon. Fick försvara mig. Herregud, sov ju bort dagarna när jag jobbade natt. Men de värsta var när ordet träningsnarkoman kom. De sårade hårt och gjorde att gnistan försvann i någon månad. De fanns liksom och malde där bak i huvudet. Vad tyckte då resten... Är de så folk ser mig. Men sedan kom jag igång igen och det var då resultaten kom. Till julen förra  året hade jag fått en riktigt fin tränad kropp och så där på våren så var man riktigt stolt att sommaren närmade sig med strandliv.... Men vågen gick uppåt och i slutet av maj så var man gravid.. Och då tappades träningen ner. Nu är det mest promenader, men på torsdag skall det bli vattengympa:)

Vad har vi lär oss av detta. Tänk innan du öppnar munnen!!!!!!